Om

Om mina intressen

 

Redigerad 22 januari 2019

 

Tolkien

 

J.R.R. Tolkiens stora romanepos The Lord of the Rings med de senare tilläggen som gjorts av hans son Christopher Tolkien hör till min verkliga favoritlitteratur. Jag mötte Tolkien första gången sommaren 1967, då jag lånade första delen (på svenska) i Lunds stadsbibliotek. Läste och rusade tillbaka till biblioteket för att hitta mer. Volymerna två och tre på svenska var utlånade, så jag lånade alla tre på engelska, läste om från början och var sedan fast för livet. Det har blivit många omläsningar under åren. 2018 läste jag Silmarillion som början på ett nytt genomläsningsprojekt, nu i eposets egen kronologiska ordning. Näst i tur står alltså The Hobbit, därefter de tre volymerna i The Lord of the Rings.

 

Några tankar om verket har jag vågat mig på att ha och de presenteras på Tolkiensidan, som jag skrev 2018 på engelska. Jag läser ju Tolkien på engelska och då verkar det vettigare att själv skriva på samma språk. Dessutom slipper jag slita med Ohlmarks och andras översättningar av person- och ortsnamn. Ohlmarks översättning läste jag högt för mina söner och fann att jag måste formulera om en massa meningar från minnet, därför att Ohlmarks tabbar irriterade mig. Grabbarna läser nu själva på engelska, så att läsa den nya svenska översättningen blir nog aldrig aktuellt!

 

 

Krigshistoria

 

Att läsa om krig är en gammal favoritsysselsättning som jag delar med väldigt många, män och kvinnor, stora och små.

 

Utan att riktigt kunna förklara varför, har jag för min del hamnat i Första världskriget. Ett tungt skäl är att jag som tonåring läste Jan-Olof Olssons Den okände soldaten. En utmärkt introduktion, mycket klar och lärd. Som journalist drar sig Jolo inte för att värdera och bedöma, inte bara konstatera. Dessutom gillar han att vara drastisk Det är en ibland farlig böjelse men helheten är beundransvärd.

 

Min boksamling om krig växer sakta men säkert. Den har en egen länk i högerspalten.

 

På min gamla hemsida skrev jag en hel del större och mindre artiklar om krigsämnen jag funderat över. Den hemsidan är avslutad eftersom den är i ett format som hemsidesprogrammet inte längre stöder: den kommer därför inte att bearbetas mer men innehåller en hel rad artiklar jag redan skrivit om olika aspekter av krig och krigföring. En del håller så bra att jag efter redigering för över texten till denna nyare hemsida, men andra måste skrivas om en hel del innan de kan dyka upp här. Dessutom kommer efter hand nya artiklar. Den gamla hemsidan nås via länken: http://hansaili.se/index-ha.html

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om mig själv och

min verksamhet

Redigerad 22 januari 2019

 

Bibliografin över krigslitteratur uppdaterad 22 januari 2019.

 

Författaren Gunnar Serner, som var min grandonkel, och hans litterära produktion under pseudonymen Frank Heller sysselsatte mig en hel del under nådens år 2018. Han han har en egen länk i menyn ovan.

 

Jag är professor i latin knuten till Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet. Eftersom jag har nått positionen som emeritus har jag inte längre några andra plikter än dem jag själv väljer att ta på mig.

 

Jag har nog inte varit världens mest produktiva författare av vetenskapliga texter men en del har jag lyckats åstadkomma. De tryckta verken har blivit lite till åren. Böckerna är inget att göra åt men artiklarna kan rättas, redigeras och läggas fram som pdf-filer: se länken ARCHIVE ovan. Där kommer jag också att lägga ut ett par skrifter med en massa textmaterial som grundval för en analys av latinets relativa bisatser (qui-satserna) och dess så kallade verbum infinitiv (de verbformer som inte är böjda efter person). Där finns en del kvar att säga, trots all forskning.

 

Det viktigaste av de pågående projekten är att äntligen få ut min översättning av den svenske fiskforskaren Peter Artedis verk Ichthyologia sive opera omnia de piscibus, tryckt genom Carl von Linné i Leiden år 1738. Verket, som oftast binds som en 500-sidig bok, består av fem delar. Det har aldrig översatts i sin helhet till något modernt språk, trots att Artedi räknas som en av de tidiga giganterna inom denna gren av naturvetenskaperna.

 

Det som pågår på den fronten just nu är att manuset genomgått ett omfattande redigeringsarbete. Det granskas av iktyologen Sven O. Kullander vid Naturhistoriska Riksmuseet. Slutredigeringen utförs av Lantbruksakademiens mycket erfarne redaktör, fil dr Jakob Christensson. Därefter följer sakkunniggranskning av manuset följd av hopfogning av de olika delarna (översättning, inledningar, kommentarer och bildsidor) till en enhet. Detta tar tid och under den tiden är manuset inte längre i mina händer.

 

Parallellt med detta har jag inlett arbetet med att översätta Ichthyologia till engelska (direkt från latinet igen), nu i samarbete med Prof. Theodore W. Pietsch i Seattle. Detta blir ett projekt med mycket lång arbetstid och hamnar därför bakom mycket annat.

 

Jag har också nyligen översatt Peter Artedis Catalogus piscium maris Balthici, som dels finns i originalmanuskript vid British Library i London, dels utgivits i tryck av Orvar Nybelin i Svenska Linnésällskapets Årsskrift 1934. Min översättning till engelska finns nu i manusform och skall bearbetas av Pietsch och mig själv till en vetenskaplig artikel.

 

Ett par gamla projekt ligger i omloppsbanan. Två uppsalaavhandlingar om Kina (båda på latin): Jonas Locnaeus Murus Sinensis från 1694 och Eric Roland, De magno Sinarum imperio från 1697. Jag måste kontrolläsa manuset mot originalen och åter granska min engelska översättning - ett väldigt tjatigt jobb som jag drar mig för!

 

Slutligen jag aktiverat det äldsta projektet, som utgörs av två anonymt utgivna skådespel i centoform (allting är utklippt och lånat från äldre författare) som skrevs med anledning av Det stora nordiska krigets utbrott år 1700. Titlarna? Cento satyricus in hodiernos motus Septentrionalis och Lusus in motus serios Septentrionales, båda från år 1700. Svensk krigspropaganda utgavs ofta anonymt och om man känner upphovsmannen så beror det på forna tiders bibliotekariers lärdom. Detta långlivade projekt presenteras i en länk under ARCHIVE. Texterna framlades för latinseminariet vid Stockholms universitet, ordförande doc. Maria Plaza, i februari och oktober 2018. Även här finns en del att göra före publicering.